Partiprogram 2026
Fastställd 2026-03-12
Om Sundbybergspartiet
Vi är ett ideologiskt obundet, lokalt parti som sätter sundbybergarnas bästa i första rummet. Vårt mål är att föra en levande och konstruktiv dialog med medborgarna, skapa plattformar för idéutbyte och öppna fler vägar till verkligt inflytande. Sundbyberg är en representativ demokrati där människor ska känna sig delaktiga, hörda och inkluderade i stadens utveckling. Vår ambition är att förbättra, utveckla och framtidssäkra Sundbyberg – för dagens och morgondagens sundbybergare.
Som ett renodlat lokalt parti sätter vi Sundbybergs invånares intressen främst – alltid. Vår lojalitet ligger enbart hos Sundbyberg. Vi tar avstamp i vardagen här, ser de lokala utmaningarna och presenterar lösningar som är förankrade hos dem som bor, lever och verkar i Sundbyberg.
Allmänt
Detta program tar sikte på att stärka gemenskapen, skapa en långsiktigt hållbar utveckling och ta vara på alla de goda krafter som finns i vår stad. Tillsammans kan vi skapa en positiv utveckling som inte bara framtidssäkrar Sundbyberg, utan också inkluderar alla som bor här i dag.
Sundbyberg rymmer stadsdelar som präglas av olika tidsepoker. Här möts det äldre och det moderna, historia och framtid sida vid sida. Det är något som många är stolta över – och som andra är nyfikna på. I Sundbyberg möts också människor från olika delar av Stockholm, Sverige och världen. Stadens mångfald syns i allt från restauranger med kök från världens alla hörn till unika butiker, verksamheter och aktiviteter som under lång tid gjort Sundbyberg till något eget.
Ett levande närings- och föreningsliv stärker stadens identitet och bidrar till att människor från andra kommuner gärna besöker Sundbyberg. Här finns också viktiga mötesplatser med inslag av lek, natur, grill och motion. Dessa platser spelar en avgörande roll för invånarnas välmående och gemenskap – för när vi möts och lär känna varandra bygger vi relationer som skapar en stark och trygg stad.
Tillsammans formar allt detta ett mångfacetterat och inkluderande Sundbyberg. För många räcker det att säga ”Jag bor i Sundbyberg” för att mötas av en positiv reaktion. Att värna stadens anseende och fortsatta utveckling är avgörande för framtiden. Genom att bevara och stärka våra gemensamma mervärden kan vi också framtidssäkra Sundbyberg. Det kräver engagemang, ambition och tillgänglighet – men framför allt gemenskap och inkludering.
Samtidigt står Sundbyberg inför tydliga utmaningar. Det kan handla om höga avgifter, hyror, boendekostnader och skatter. Det kan handla om fattigdom, trångboddhet eller bristande tillit till myndigheter. Det kan också röra hög exploatering på bekostnad av grönska, byggprojekt som drar ut på tiden eller bristfällig kollektivtrafik. Sammantaget riskerar detta att skapa otrygghet och urholka grundläggande värden i staden. Att inte ta dessa utmaningar på allvar är att tillåta en negativ utveckling som Sundbyberg inte förtjänar.
Sundbyberg är en stad där många trivs och är stolta över att bo. En stad som väcker känslor, skapar nyfikenhet och som många bär med sig som sitt hem – oavsett om man bor kvar här eller inte. Därför samlas vi och engagerar oss för Sundbyberg.
Nya bostadspolitikens inträde
Sundbyberg är en stad som många vill flytta till – och många som bor här vill gärna stanna kvar. Sundbybergs befolkning har vuxit kraftigt under lång tid och är i dag drygt 56 000 personer, vilket gör staden till en av de mest tätbefolkade i Sverige med runt 6 446 invånare per kvadratkilometer.
Men samtidigt ser vi att Sundbyberg inte alltid är en plats där det är lätt att växa som familj. Det är vanligt att familjer tvingas flytta från staden på grund av begränsad tillgång till större lägenheter, höga hyror och stigande priser på både villor och bostadsrätter. Möjligheterna för en familj att bo kvar här över tid är små, särskilt om hushållets inkomster är låga.
Hyror och bostadspriser i Sundbyberg har stigit under flera år som en följd av hög efterfrågan i relation till utbudet. Fastighetsmäklare rapporterar att bostadspriserna fortsätter att öka, delvis drivet av stadens attraktiva läge, goda kommunikationer och livskraftiga stadskärna. Flera som en gång flyttat från Sundbyberg vill också gärna komma tillbaka, men de höga kostnaderna skapar tydliga ekonomiska hinder.
Höga hyror beror i dag dels på att nyproducerade lägenheter ofta har höga utgångsnivåer, dels på att årliga hyreshöjningar över tid ökar kostnaderna för hyresgäster snabbare än inkomstutvecklingen. Det gör att hushållens ekonomi krymper och att oron för framtida hyror vid renoveringar ständigt finns närvarande. Flera hyresgäster upplever dessutom att de får mindre för pengarna i dagens hyresrätter, något som rapporteras i aktuell statistik från Hyresgästföreningen.
För att möta dessa utmaningar är det dags att reformera bostadspolitiken i Sundbyberg. Vårt kommunala fastighetsbolag ska vara ett föredöme bland allmännyttiga aktörer och verka för rimliga hyror och social hållbarhet.
Rimliga hyror och bostäder för alla
Ingen ny bostad ska projekteras om det inte finns förutsättningar för att erbjuda rimliga hyror som människor har råd med. I dag ser vi exempel där nyproduktion hamnar på hyresnivåer som ligger mycket nära eller i nivå med marknadshyror – något som riskerar att bli motsägelsefullt och otillgängligt för många hushåll. Det leder dessutom till att normhyrorna i området kan drivas upp och påverka hyrorna i hela beståndet negativt.
Vi vill också se en frysning av normala årliga hyreshöjningar. Om hyran ska justeras ska det endast ske i samband med faktisk standardhöjning i lägenheten eller som en effekt av nödvändigt underhåll. Ett skifte från dagens modell – där valfritt lägenhetsunderhåll ofta styr – till ett mer företagsstyrt underhållsansvar kan innebära en mer transparent och rättvis hyresutveckling, där hyresvärden tar ett större ansvar för lägenhetens standard över tid.
Hållbar byggnation för framtidens boende
Dagens nyproducerade lägenheter matchar inte alltid de kvalitets- och hållbarhetskrav som framtidens boende kräver. I vissa fall är grundläggande standard sämre än i äldre bostäder från exempelvis 1950-talet. Det enda skälet till högre hyror skulle kunna vara om bostäderna faktiskt motsvarar framtidens krav på ekologisk, teknologisk och ekonomisk hållbarhet (ETE) – det vill säga en byggnation som är snäll mot både miljö och plånbok, med ny teknik, varsam användning av jordens resurser och innovativa lösningar som stärker stadens gröna omställning.
Stärkt service och lokal näringslivsutveckling
Fastighet AB Förvaltaren ska också vara en aktiv partner för både bostadshyresgäster och lokalhyresgäster. Det kan handla om att ta ett större ansvar för service, vara mer flexibel i frågor som uppsägningstider och påminnelser, och samordna insatser med staden för ökad ekonomisk nytta – exempelvis inom snöröjning och parkeringsövervakning.
Vi vill se ett Sundbyberg där stuprör och onödiga byråkratiska hinder undanröjs och där lokala näringsidkare ges bättre förutsättningar att bidra till stadens liv och utveckling.
Bästa barnkommun
En barnvänlig stad börjar ofta i stadsmiljön. Parker, lekplatser och gatumiljöer ska utformas så att barn kan röra sig tryggt, säkert och självständigt. För att skapa fler levande och tillgängliga ytor behöver staden samarbeta med privata fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och andra aktörer för att rusta upp lekplatser och utveckla spontanaktivitetsytor – även på privat mark. Denna gemensamma satsning kan förstärkas genom riktade statliga stöd, exempelvis från Boverket.
Förskolan lägger grunden för barnens trygghet, lärande och sociala utveckling. Här är stabilitet, kontinuitet och förutsägbarhet avgörande. Små barn formas i hög grad av sina relationer till vuxna, och därför ska fasta personalgrupper prioriteras framför frekventa förändringar. Färre pedagoger som följer barnen genom hela förskoleperioden skapar trygghet och bättre förutsättningar för lärande. Tydliga riktlinjer för barngruppernas storlek ska gälla: – max 3 barn per pedagog i åldrarna 1–2 år
– max 4 barn per pedagog i åldrarna 2–4 år
– max 5 barn per pedagog i åldrarna 4–5 år
En hög andel behöriga förskollärare är viktig, men förskolan behöver också en bredd av kompetenser. Socialpedagoger, socionomer, ateljeristor och barnskötare bidrar tillsammans till en trygg, språkutvecklande och kreativ miljö. Redan i tidig ålder ska barn ges möjlighet att utveckla nyfikenhet, problemlösning och grundläggande färdigheter genom lek, skapande och utforskande.
Grunden för skolgången sätts i förskolan, men i dag saknas ofta en tydlig röd tråd mellan förskola och grundskola. Det gapet måste minska. Arbetssätt som stimulerar barns nyfikenhet – såsom skapande lärande, teknik, digitala verktyg, problemlösning och källkritik – ska tas till vara och vidareutvecklas i skolan. Barn ska successivt stärkas i att förstå information, tänka kritiskt och utveckla sina färdigheter i takt med en allt mer digital och komplex omvärld.
Skolan har en avgörande betydelse för barns och ungas utveckling. För att lyckas krävs kunnig, engagerad och lyssnad personal. Skolan har både ett kunskapsuppdrag och ett kompensatoriskt ansvar att tidigt fånga upp barn som befinner sig i utsatta livssituationer och ge rätt stöd i tid.
Under lång tid har skolan präglats av ryckighet, kortsiktiga reformer och nedskärningar som påverkat arbetsro, kontinuitet och likvärdighet. Nu behövs förnyad tillit till professionen. Lärare, elevhälsa och skolledning ska ges mandat och långsiktiga förutsättningar att göra sitt arbete.
Färre elever per klass är en avgörande framgångsfaktor. Mindre grupper gör det möjligt att se varje barn, upptäcka behov tidigt och sätta in rätt insatser. Stora klasser, särskilt med elever med olika NPF-diagnoser, skapar inte goda förutsättningar. Därför ska den integrerade skolreformen från början av 2000-talet rivas upp i Sundbybergs skolor. Mindre undervisningsgrupper ska införas, där elever i behov av särskilt stöd får det av specialpedagoger.
Skoldagens struktur ska anpassas bättre efter barns och ungas behov av sömn och återhämtning. Högstadieelever ska inte börja sina lektioner före kl. 09.00 och mellanstadieelever inte före kl. 08.30. I lägre åldrar ska regelbundna läxor tas bort – allt skolarbete ska genomföras i skolan. Vid behov ska extra stöd erbjudas på plats. I högstadiet kan mer självständiga studiemetoder gradvis införas för att stärka ansvarstagande och studieteknik.
Trygghet skapas inte enbart genom personal – den sitter också i miljöerna. Ängskolan, Grönkullaskolan och Duvboskolan ska därför få den upprustning de länge behövt. Skolgårdar ska utvecklas, slöjdsalar moderniseras, aulor och gymnastiksalar förnyas, och toaletter och duschutrymmen trygghetssäkras. Ett helhetsgrepp ska tas där ny teknik integreras vid renovering. Ängskolan ska prioriteras särskilt, med plats för bibliotek, aula, fritidsgård och idrott – ytor som även kan nyttjas av föreningsliv och organisationer.
Örskolan ska byggas på den tidigare planerade skolplatsen i Ör. Fastigheten ska vara flexibel och kunna anpassas efter framtida behov. En F–3-skola med möjlighet till utbyggnad eller kombination med förskola, förenings- och kulturliv kan bli avgörande för stadsdelens utveckling och samtidigt avlasta Ängskolan och Ursviksskolan.
På Miloområdet ska möjligheten till en kommunal gymnasieskola utredas. Den ska ha en bred teoretisk grund, men även erbjuda specialinriktningar som idrott, programmering, robotteknik eller liknande. Kombinationen av fysisk aktivitet, samhällsmedvetenhet, problemlösning och digital kompetens är central för framtiden.
Måltidsservicen i förskolor och skolor ska få en rejäl satsning. En höjning av matbudgeten ska genomföras för att kompensera för ökade livsmedelspriser. Viss automatisering ska utredas för att frigöra tid till näringsrik, varierad och hållbar mat. Skolmatsalarna ska renoveras – en trivsam miljö skapar både matharmoni och trygghet.
Barns och ungas fritid ska präglas av tillgänglighet, gemenskap och utveckling. Teknik och natur ska samverka, och fritidsgården ska vara lika självklar som parken. Samarbetet med föreningslivet ska stärkas och föreningsbidragen ses över för att prioritera verksamheter som skapar stort mervärde, exempelvis genom flersportsverksamhet och samarbeten över föreningsgränser.
Ungas fritid kräver särskild uppmärksamhet. Fler trygga mötesplatser behövs – även för unga vuxna. Det kan handla om kreativa studios, e-sport, co-working-caféer, kvällsverksamhet samt pop up-aktiviteter i parker och på torg.
För att samordna och driva dessa frågor strategiskt ska en barnombudsman inrättas, med uppdrag att stärka barns rättigheter och göra Sundbyberg till en av Sveriges bästa kommuner att växa upp i.
Levandegöra den offentliga miljön
Sundbybergs offentliga miljö ska värnas, förädlas, tillgängliggöras och grönas. I staden finns många platser med stor potential: Golfängarna, Sturegatan och dess lokala näringsliv, Hallonbergens utkiksplats, Vackravägens promenadstråk, Rissne ängar och flera andra miljöer. Alla dessa platser rymmer både utmaningar och möjligheter. Målsättningen är att skapa levande rum där människor vistas, möts och får ta del av stadens historia – i vardagen.
Samtidigt finns en tydlig mättnad bland invånarna när det gäller byggnation. Efter år av intensiv exploatering behöver stadens byggnadspuls få vila, så att nya strukturer får tid att sätta sig. För många åtgärder har genomförts utan att konsekvenser tydligt redovisats eller följts upp offentligt. Detta riskerar att underminera förtroendet för stadsutvecklingen.
Därför vill vi införa en tydlig princip: varje större åtgärd i stadsmiljön ska föregås av dialoger med invånarna, där de involveras mer i hur staden ska förädlas. Mätningar och öppna konsekvensanalyser ska genomföras och följas upp efter genomförandet. Resultaten ska redovisas och utvärderas tillsammans med boende och berörda aktörer. Om önskad effekt inte uppnås ska justeringar göras. På så sätt skapas transparens, lärande och lokal förankring.
Nedgrävningen av järnvägen
Stora arbeten är planerade i samband med nedgrävningen av järnvägen. Detta kommer att ge tydliga utmaningar när det gäller tillgänglighet och luftkvalitet, bland annat på grund av byggdamm, för medborgare och besökare. Skyltning och hänvisningar ska vara tydliga, och staden ska ständigt sträva efter att vara levande och inte bara bli en byggarbetsplats under 20 år.
Samtidigt finns det tydliga fördelar med nedgrävningen av järnvägen. Dessa framtida förbättringar måste dock också komma dagens stad till del. Även kultur måste prägla nedgrävningen så att stadens kulturarv får en tydlig plats.
Näringslivet som ger staden mervärde måste också få utrymme att komma till tals och värnas under den långa processen.
En levande stadskärna – med Sturegatan som nav
Sturegatan, Stationsgatan och Nybergstorg har historiskt varit Sundbybergs självklara stadskärna och paradgata, kända för sitt lokala och unika utbud. Under lång tid fanns här butiker som inte fanns någon annanstans. I dag har många av dessa ersatts av myndigheter, samtidigt som omtyckta verksamheter har flyttat eller stängt. Det är ett politiskt ansvar att vända denna utveckling.
En levande stadskärna kräver fler besökare, besökare som stannar längre och som också konsumerar lokalt. Det kräver ett nära samarbete mellan politik, fastighetsägare och näringsliv. Åtgärder kan handla om fler evenemang som marknader och temadagar, pop up-verksamheter, gemensamma strategier med fastighetsägare och riktade satsningar för lokal handel. Förädlingsinsatser som stärker stadskärnan bör premieras, särskilt när de bidrar till den ekologiska, teknologiska och ekonomiska omställningen (ETE).
Fler levande platser – i hela Sundbyberg
Att levandegöra Sundbyberg handlar inte enbart om Sturegatan, även om kraftsamlingen bör börja där. Det handlar också om att se helheten: bilvägarna runt Lilla Alby, torghandel, parker och grönområden. Det handlar om att skapa tillfälliga och permanenta scener, miniteatrar och aktiviteter på platser som Rissne ängar och Golfängarna. Hallonbergens utkiksplats har potential att utvecklas som ett besöksmål, även för besökare utanför kommunen.
Samtidigt måste staden ställa tydligare krav på Trafikförvaltningen. Den långsamma färdigställandetakten för tvärbanan till Rissne och Ursvik påverkar både framkomlighet, trygghet och stadsliv negativt. Passivitet kan inte längre accepteras.
Grönska, kultur och historia i vardagen
Ett levande Sundbyberg bygger också på starka gröna värden. Även om det inte går att fullt ut kompensera för förlorad natur, exempelvis i Ursvik, har staden ett ansvar att skapa ett grönare Sundbyberg. Fler odlingslotter ska möjliggöras på fler platser – både för att stärka förståelsen för naturen och för att bidra till lokal försörjning och beredskap.
Parker ska bli mer mångfunktionella och ”ätbara”, där skolor och barn får förståelse för naturens kretslopp. Varje grön oas ska ha flera mervärden: lek, lärande, vila, kultur och möten. Kulturhistoriska inslag ska vävas in i stadsmiljön, men Sundbyberg behöver också ett stadsmuseum. Mycket material och många konstverk som berättar stadens historia riskerar annars att gå förlorade. Med inspiration från andra städer kan historien göras tillgänglig, interaktiv och levande för alla generationer.
Mobilitet med balans, fakta och respekt
Att levandegöra staden upplevs ibland stå i konflikt med mobilitetsstrategierna. Många invånare upplever i dag att åtgärder främst försämrar situationen för bilister. Den upplevelsen måste tas på allvar. Flera förändringar har motiverats med trygghet och säkerhet, men i vissa fall har åtgärderna varit bristfälligt förankrade eller dåligt samordnade. Upprepade grävningar och bristande samordning mellan aktörer har skapat frustration och en känsla av slöseri med skattemedel.
Mobilitetsplanen ska revideras så att den bättre matchar dagens utveckling och de förväntningar som finns i samhället just nu. Enligt nationell statistik är Sundbyberg en av landets minst biltäta kommuner (266 bilar per 1 000 invånare, 2024). Att fortsätta införa oproportionerliga åtgärder för att minska bilismen riskerar att slå fel. Staden har samtidigt byggt in ett bilberoende i vissa områden, exempelvis Ursvik. Många seniorer och låginkomsttagare är också beroende av bilen, och höjda avgifter drabbar dem hårdast.
Fokus bör ligga på balans mellan trafikslag, där gående har företräde, men där alla trafikanter ges rimliga förutsättningar. Eftersom Sundbyberg ligger mellan Solna och Stockholm blir det ofta mycket trafik som passerar kommunen. De mest utsatta vägarna är Landsvägen, Humblegatan och Hamngatan i Lilla Alby, Tulegatan i centrala Sundbyberg och Enköpingsvägen söder om Ursvik. Vi vill minska genomfartstrafiken genom att samarbeta med grannkommuner för att styra om trafikflödena. Vi vill också titta på hur gatorna är utformade och undersöka andra sätt att begränsa onödig trafik, utan att påverka tillgängligheten till stadens handel och viktiga platser för invånare och besökare.
Genomfartstrafik ska minska – men först mätas, därefter utvärderas. Åtgärder som tvåfilig Enköpingsväg på vissa sträckor eller omledning från Humblegatan ska prövas faktabaserat.
Viktiga huvudleder som Enköpingsvägen, Ursviksvägen, Järnvägsgatan, Löfströms Allé, Hamngatan, Landsvägen, Humblegatan och Tulegatan har i dag hög belastning. Genom att koncentrera biltrafiken till tydliga stråk kan andra ytor frigöras för stadsliv. Bilar kommer att fortsätta vara en del av vardagen ett tag framöver och vår uppgift är att hitta en bra samexistens.
Nya fordonsslag kräver nya lösningar
Mobilitetsplanen behöver också omfatta fordonsslag som i dag hanteras bristfälligt: elsparkcyklar, elcyklar och motorcyklar. Forskning och trafikdata visar att elsparkcyklar i huvudsak ersätter gångtrafik, inte bilism, och ofta försämrar tillgängligheten för andra. Vi har även sett hur elsparkcyklar skapar hinder under vintertid och försvårar plogning. Deras plats i stadsmiljön behöver därför omprövas.
Cyklar och motorcyklar kan däremot bidra till minskad bilism, men cykelutbyggnad får inte ske på bekostnad av grönska och vistelseytor. En mer varsam strategi krävs. För motorcyklar behövs fler markerade platser, särskilda avgifter och MC-parkering i garage för att förbättra flöden och minska konflikter i stadsmiljön.
Ett levande Sundbyberg skapas genom balans, kunskap och respekt för både människor och plats. Det kräver färre ogenomtänkta projekt – och fler genomarbetade helhetslösningar.
Seniorers rätt till fritid
Fritiden är en av de viktigaste investeringarna för stadens framtid – för individen, för gemenskapen och för Sundbyberg som helhet. Vi vill att Sundbyberg ska vara en stad där alla har tillgång till en meningsfull och aktiv fritid, oavsett bakgrund, ålder eller funktionsförmåga.
För många seniorer är dock fritiden inte en självklarhet. Alla har inte ett sammanhang, en naturlig mötesplats eller en aktivitet som ger struktur och mening i vardagen. Efter ett långt liv av arbete, ansvar och erfarenheter är det rimligt att staden tar ett tydligare ansvar för att skapa goda förutsättningar för ett rikt liv även efter pensionen. Det handlar om att möjliggöra aktivitet, gemenskap, nya möten och livslångt lärande.
Enligt kommunens befolkningsstatistik bor cirka 7 500 personer över 65 år i Sundbyberg, varav omkring 3 400 är mellan 70 och 79 år. Det är en betydande del av stadens befolkning. Alla dessa ska ges möjlighet till en meningsfull vardag, där ensamhet motverkas och livskvaliteten stärks.
Träffpunkterna för seniorer är därför en central del av stadens ansvar. De erbjuder social gemenskap, aktiviteter, samtal och möjlighet att delta i ett sammanhang. Utbudet och tillgängligheten behöver nu stärkas. Träffpunkterna ska vara öppna även kvällstid, på helger och under lov. Det är ofta under dessa tider som ensamheten kan vara som mest påtaglig – och då behövs gemenskapen som allra mest.
Utöver fritiden är tryggheten i vardagen avgörande. För seniorer och andra som är beroende av hemtjänst eller ledsagning ska insatserna präglas av kontinuitet, förutsägbarhet och individens behov. Stödet ska utformas tillsammans med den enskilde. En stabil kontakt med utförare inom hemtjänsten är ofta avgörande för att känna trygghet i sitt eget hem. Stödet ska inte förändras om behoven inte förändras. Bedömningar ska utgå från rimlig presumtion och med respekt för individens livssituation. Även valfrihet kring exempelvis matleveranser och ledsagning är viktiga delar av ett värdigt och självständigt liv.
Slutligen vill vi särskilt premiera intergenerativa aktiviteter, där seniorer och yngre möts kring gemensamma intressen. Det kan handla om spelkvällar, e-sport, hantverk, bokcirklar eller digitala workshops. Möten över generationsgränser stärker både den sociala sammanhållningen och förståelsen mellan människor. Samtidigt ska fler aktiviteter som är direkt riktade till seniorer utvecklas – gärna i flera stadsdelar – där vardagliga möten kan uppstå över en kopp kaffe, ett samtal eller ett gemensamt intresse.
Ett Sundbyberg där seniorers rätt till fritid tas på allvar är ett Sundbyberg som värnar erfarenhet, gemenskap och livskvalitet – genom hela livet.
Demokratin stärker staden
Sundbyberg har i dag högre skatt än många grannkommuner. Samtidigt har staden en relativt stor andel heltidsarvoderade förtroendevalda och begränsade möjligheter för medborgarna att direkt påverka beslut. Detta är inte en given situation – allt detta kan förändras. Det ligger i medborgarnas intresse att både minska de politiska kostnaderna och öka det faktiska inflytandet.
För att stärka demokratin ska fler verktyg för direkt medborgarinflytande införas. Det kan handla om folkomröstningar i viktiga frågor, tydliga och lättillgängliga medborgarförslag, regelbundna transparenta samrådsmöten och öppna forum där medborgarna kan delta digitalt eller fysiskt. Transparens i beslutsprocesser ska vara självklar, så att alla kan följa med i hur och varför beslut fattas. Förtroendevalda ska vara nära medborgarna, och dialogen ska ske både på stadsdelsnivå och i hela kommunen.
Höga skatter kan göra Sundbyberg mindre attraktivt, även för dem som uppskattar stadens goda kollektivtrafik och närhet till arbetsplatser. Staden riskerar då att tappa kompetens och sammanhållning om befolkningen omsätts för snabbt. För att fler ska kunna slå rot och bo kvar behövs bostäder som är ekonomiskt överkomliga, stabila ekonomiska villkor och en balanserad skattesituation. Därför föreslås en gradvis sänkning av skatten, minskning av politiska kostnader genom färre kommunalråd och färre nämnder, samt en minskad andel heltidsarvoderade förtroendevalda – utan att demokratins kvalitet urholkas.
Demokratin ska inte bara handla om att minska kostnader – den ska handla om att stärka medborgarnas roll i staden. Förutom medborgarförslag och folkomröstningar ska fler öppna möten och forum etableras, där invånarna kan påverka budgetprioriteringar, stadsutveckling, skolfrågor, fritid och kultur. Digitala plattformar kan komplettera fysiska möten, så att fler har möjlighet att delta oavsett tid, plats eller funktionsförmåga.
Vi vill också se fler interaktiva stadsprocesser, där medborgarna involveras tidigt i planering av nya parker, skolor, kollektivtrafik och bostadsområden. Pilotprojekt och medborgarpaneler kan ge konkret feedback innan beslut fattas. På så sätt blir demokratin inte bara formell, utan levande och direkt kopplad till stadens utveckling. Sundbybergs styrka ligger i dess invånare – deras idéer, engagemang och kunskap ska få en tydlig plats i stadens beslutsprocesser.
Ett Sundbyberg där demokratin är närvarande, synlig och inkluderande är en stad där alla känner att de kan påverka sin vardag, sin stadsdel och stadens framtid. När fler känner delaktighet stärks både sammanhållningen, ansvarstagandet och stadens långsiktiga utveckling.